Smör är en mejeriprodukt som består av ca 80 % mjölkfett, annan torrsubstans t.ex. proteiner samtvatten. Smör är i fast form vid rumstemperatur men smälter till en tunn vätska vid 32 °C-35 °C. Det som lagstiftningsmässigt enligt EEG ^[1] styr vad som får kallas smör är vattenhalten, vilken ej får överstiga 16,0%.^[2]

Smör kärnas från grädde. För att få mer smak syras och saltas smöret genom att man tillsätter mjölksyrakulturer och salt. Som biprodukt från smörtillverkning får man kärnmjölk.

Smör är normalt sett gulare på sommaren eftersom halten av det gul-oranga färgämnet betakaroten då är högre. Vid industriell tillverkning kan man tillsätta betakaroten för att få samma färg året om.

Fett skall förvaras mörkt, svalt och välförpackat eftersom det annars kan oxidera och bli dåligt. Eftersom smör innehåller relativt stora mängder vatten kan en del jäst- och mögelsvampar gynnas av att smöret står i rumstemperatur. Dessa förvandlar fettet till fria fettsyror, vilket ger smöret en bismak av tvål.*
HISTORA

Smör har funnits så länge människan har hållit husdjur. Det tros härstamma från inre Asien. I dikter från Indien berättas att smöret används somläkemedel både in- och utvärtes.

Smörtillverkning var under förrådshushållningens tid det sätt som användes för konservering av den korta mjölksäsongens överskott på fett. Smör var dessutom en av de produkter vilkas försäljning gav kontanter till bondehushållen^[2], och vidare var det en vanlig skattepersedel. I Sverige kunde man på 1200-talet betala sin kyrkoskatt med smör. Riklig saltning gav smöret god hållbarhet.
TILLVERKNING

Smör kärnas från högpastöriserad grädde.

TEMPERATURBEHANDLING
Första steget är att temperaturbehandla grädden. Detta görs för att få rätt hårdhet och struktur på smöret. Temperaturbehandlingen görs genom att grädden kyls ned för att fettet skall kristallisera. Efter kristalliseringen värms grädden försiktigt för att långsamt smälta av sk. blandkristaller (fettkristaller finns i olika former som kallas alfa, beta-prim & beta). Den något instabila beta-primformen är de kristaller som eftersträvas. Blandkristaller ger ett hårt smör, vilket inte är önskvärt. Sista steget i temperaturbehandlingen är att åter kyla ner grädden till kärningstemperatur. Detta sker kontrollerat och får inte gå för snabbt för då återbildas blandkristallerna. Istället skall detta ske långsamt så det sker kristallväxt kring de befintliga fettkristallerna.

Exakt hur man skall temperaturbehandla (värma) grädden beror på kons utfodring och varierar därför med årstiderna. Detta kontrolleras med hjälp av jodtal. Jodtalet talar om hur många dubbelbindningar det finns i fettsyrorna. Under sommaren finns mer C18:1 (oljesyra) och under vintern mer C16 (palmitinsyra).

KÄRING

Kärningen av grädde till smör kan ske med hjälp av olika processutrustning. Den vanligaste moderna metoden är genom en kontinuerlig smörmaskin. Den har tre processteg. 1. Urkärning 2. Separering 3.  Ältning.

1.     Urkärning Metoden för urkärning är att gräddens fett mekaniskt slås sönder. Då bildas smörkorn genom att fritt fett dras till varann. Vattendelen av grädden blir kärnmjölk.

2.     Separering Kärnmjölken silas av i en roterande trumma. I detta steg sker även en sk. efterkärning eftersom smörkornen bearbetas mekaniskt i siltrummanför att släppa ifrån sig ytterligare kärnmjölk

3.     Ältning I detta steg bearbetas smöret genom att det pressas genom hålplattor. Detta för att pressa ur ytterligare kärnmjölk samt även finfördela kvarvarande luft och vatten. I ältningen vakuumbehandlas smöret för att få en tätare struktur samt att det tillsätts salt och syrakultur.

I moderna processer syras smöret med metoden IBS (Indirekt Biologisk Syrning) vilket innebär att man tillsätter syra efter man tillverkat smöret och inte som förr i tiden då man kärnade smör från syrad grädde. Skillnaden är nu att biprodukten kärnmjölk idag inte är syrad och då har ett större användningsområde. Den syra som används tillverkas av skummjölk och mjölksyrabakterier <sup>[3][4][5]

FÖRPACKNING</sup>

Det finns ett antal olika förpackningar och förpackningsstorlekar för smör. Vanligt är att industrismör packas i kartonger á 25 kg och säljs till industrikunder på världsmarknaden. Smör till konsument packas vanligen i folie. Förpackningsstorleken varierar mellan 8 g upp till 1 kg.

Saft är en dryck som oftast framställs genom att man kokar vatten, socker och frukt eller bär som silas för att skilja ur bären från vätskan. Processen förlänger hållbarhetstiden på bären/frukten som i färskt tillstånd förfars relativt fort. Kokad saft har längre hållbarhet än rårörd saft, där bär, socker och vatten rörs ihop utan kokning. Som regel behövs konserveringsmedel tillsättas, i synnerhet för bär som jordgubbar och hallon, men är inte nödvändigt för lingonsaft eller rårörda drycker där tillredning skett genom tillsättning av citronsyra som i sig har konserverande effekt.

Saft ska alltid innehålla någon mängd fruktjuice.^[1] Om drycken enbart innehåller fruktarom får i Sverige inga fruktavbildningar göras på produkten och den ska kallas "dryck med fruktarom".^[2]

Saft säljs ofta i form av koncentrat som skall spädas med vatten, men koncentrationsgraden kan öka genom avdunstning av vätskan genom ytterligare kokning, vilket främst används inom industrin.

Vanliga exempel på saft är jordgubbssaft, hallonsaft, apelsinsaft, svartvinbärssaft, fläderblomssaft och blandsaft. Blandsaft innehåller en blandning av olika bär och/eller frukter och märks ibland till exempel blandsaft jordgubb då jordgubbssmaken ska vara framträdande. Med det inte säkert att den innehåller mer jordgubb än övriga frukter/bär. Röda blandsafter innehåller ofta en hel del äpple, päron, fläder och druva. Dessa frukter och bär står dock angivna på innehållsdeklarationen.^[3]

Om man värmer saft, så får det en glöggliknande karaktär. Om man vid upphettningen tillsätter stärkelse, till exempel potatismjöl, får man saftsås som kan serveras tillsammans med diverse efterrätter, såsom risgrynspudding eller saftsoppa som kan förtäras naturell eller med till exempel skorpor./ peppe;)

Tjobre !
Sitter nu på SO:n och kollar på nån sjukt tråkig fakta film :/ Detta gillas INTE !!! de blev aldrig ''This is England''.....
/ Fredde med grädde
P.S Grogge har lökar , asså usch !